Sök:

Sökresultat:

500 Uppsatser om Omvćrdnad och Temperatur - Sida 1 av 34

Sjuksko?terskors omva?rdnad av patienter med sma?rta

Sma?rta a?r det vanligaste symtomet fo?r vilket ma?nniskor so?ker va?rd. Trots o?kad kunskap inom sma?rthantering fortsa?tter underbehandlad sma?rta vara ett problem. Att utsta? sma?rta a?r en obehaglig upplevelse och sjuksko?terskor har en betydande roll i sma?rtbehandlingen och ska lindra patienters lidande.

OmvÄrdnad vid livets slut utifrÄn ett nÀrstÄendeperspektiv.

Sma?rta a?r det vanligaste symtomet fo?r vilket ma?nniskor so?ker va?rd. Trots o?kad kunskap inom sma?rthantering fortsa?tter underbehandlad sma?rta vara ett problem. Att utsta? sma?rta a?r en obehaglig upplevelse och sjuksko?terskor har en betydande roll i sma?rtbehandlingen och ska lindra patienters lidande.

VÀrme och Temperatur i nÄgra av de svenska fysiklÀroböckerna

Forskning har visat att lÀroboken stÄr i centrum för undervisningen och att det vetenskapliga innehÄllet i en lÀrobok kan sakna noggrannhet och förstÀrka felaktiga förestÀllningar hos eleverna. DÀrför Àr det viktigt att undersöka om lÀroböcker Àr lÀmpliga informationskÀllor för bÄde elever och lÀrare. Syftet med det hÀr examensarbetet var att undersöka hur begreppen vÀrme och temperatur framstÀlls i svenska gymnasieskolans lÀroböcker och att med utgÄngspunkt i vanligt förekommande felaktiga förestÀllningar om vÀrme och temperatur, undersöka om det finns grogrund för dessa felaktiga förestÀllningar i lÀroböckerna. Som vetenskaplig metod valdes kvalitativ textanalys. För att analysera texten skapades ett analysverktyg som sedan anvÀndes pÄ fem gymnasielÀroböcker i fysik.

VardagsförestÀllningar i gymnasieskolan - vÀrme och temperatur

Sammanfattning I detta examensarbete undersöktes vardagsförestÀllningar i vÀrme och temperatur som existerar bland gymnasieelever pÄ det naturvetenskapliga programmet pÄ en skola i södra Sverige. Syftet var ocksÄ att undersöka eventuella skillnader i dessa vardagsförestÀllningar mellan de tre Ärskurserna. Undersökningen har skett med hjÀlp av en enkÀt i vilken nio fysikproblem med svarsalternativ besvarades av eleverna. Svarsalternativen bestod av det korrekta vetenskapliga svaret samt vanliga vardagsförestÀllningar frÄn tidigare forskning. Analysen visar att det till största delen Àr samma vardagsförestÀllningar som existerar i de tre Ärskurserna, men att vardagsförestÀllningarna förekommer i olika hög grad..

Emotionella utmaningar i omvÄrdnadsarbetet : en litteraturstudie

BakgrundVa?rd av en patient inneba?r att skapa trygghet, mo?jliggo?ra social samvaro, skapa god kommunikation och empati, tillgodose basal hygien samt att motivera denne att fullfo?lja sin behandling. Omva?rdnad inneha?ller mentala, emotionella och fysiska komponenter. Omva?rdnad kra?ver da?rigenom emotionellt arbete som utfo?rs fo?r att reglera va?rdarens egna emotioner sa? att de blir la?mpliga fo?r en viss kontext eller i en viss situation.

Differenser av kroppstemperaturen hos patienten i samband med anestesi och operation

Bakgrund: Kroppstemperaturen skall mÀtas under de flesta generella anestesier föratt upptÀcka hypotermi och hypertermi. Vid anestesi sjunker kroppstemperaturen.Peroperativ hypotermi har negativa konsekvenser för patienten.Anestesisjuksköterskan ansvarar för att övervaka patientens temperatur underanestesi.Syftet med studien var att utifrÄn litteraturen evaluera temperaturskillnaderperoperativt vid mÀtning av kroppstemperaturen pÄ olika mÀtplatser hos patienten.Metod: Studien Àr en litteraturstudie med systematisk ansats. Artikelsökningarutfördes i PubMed, Cinahl och Scopus. Temperaturskillnaderna redovisas sommedelvÀrde, grÀns för överensstÀmmelse ±1,96 SD och 95 % konfidensintervall.Resultat: Efter kvalitetsgranskning inkluderades 23 artiklar. Resultatet Àr indelat itre kategorier: Temperatur vid bukkirurgi, temperatur vid kardiopulmonell bypasssamt temperatur vid övrig kirurgi.

Sjuksköterskans erfarenheter av att bedriva omvÄrdnad pÄ mixade vÄrdsalar

Bakgrund: Mixade va?rdsalar inneba?r att ma?n och kvinnor va?rdas pa? samma sal. Pa? detta sa?tt utnyttjas sjukhusens va?rdplatser till fullo och fa?rre patienter som a?r i behov av sjukhusva?rd beho?ver placeras pa? en avdelning inom en annan specialitet eller transporteras till andra sjukhus. Flera engelska studier pekar pa? att det finns en problematik i att bevara patientens integritet pa? en mixad va?rdsal vilket va?ckte ett intresse att underso?ka sjuksko?terskans erfarenheter av omva?rdnad pa? mixade va?rdsalar i Sverige.Syfte: Studiens syfte var att belysa sjuksko?terskans erfarenheter av att bedriva omva?rdnad pa? mixade va?rdsalar i sluten somatisk va?rd med fokus pa? patientintegritet.Metod: Fo?r studien anva?ndes en kvalitativ forskningsansats.

Hygien pÄ lunchbufféer - Provtagning och observation pÄ sex restauranger i VÀrnamo kommun

Tusentals mÀnniskor drabbas av livsmedelsburna infektioner och förgiftningar varje Är. Detta pÄ grund av att restaurangpersonalen i mÄnga fall saknar tillrÀckliga kunskaper i livsmedelshygien. Den viktigaste faktorn för att kunna pÄverka bakterietillvÀxt i livsmedel Àr temperatur. Livsmedelslagstiftningen har inga temperaturkriterier, det Àr livsmedelsföretagarens ansvar att ingen hÀlsofara ska kunna uppstÄ pÄ grund av livsmedel. Hygienkonsulter har sedan tolkat lagstiftningen och arbetat fram rekommendationer för bufféservering.

Analys av felkÀllor vid energisimuleringar : En jÀmförelse mellan IDA ICE och CFD

I detta arbete har energisimuleringsprogrammet IDA ICE utvÀrderats genom att simuleringar gjorda i detta program jÀmförts med simuleringar gjorda i CFD-programmet ANSYS Fluent. Modeller i form av ett kvadratiskt kontorsrum med fönster stÀlldes upp för ett basfall i de bÄda programmen och parametern operativ temperatur jÀmfördes. För att se hur förÀndringar i modellerna pÄverkade resultatet stÀlldes ett antal nya fall upp dÀr olika parametrar varierades. Variablerna som en i taget Àndrades vid uppstÀllningar av nya simuleringsfall var: rumshöjd, U-vÀrde pÄ fönstret, deplacerande istÀllet för omblandande ventilation, radiator istÀllet för golvvÀrme, tilluftstemperatur, mÀtpunktens placering samt hur till-och frÄnluftsdonen placerades. Resultatet av simuleringarna visade att den operativa temperaturen höll sig pÄ en relativt konstant nivÄ för de olika fallen i IDA ICE, medan vÀrdet pÄ denna parameter varierade för de olika fallen vid CFD-simuleringarna.

DagsvÀdrets effekt pÄ sjukskrivningar : En undersökning av temperatur, nederbörd och sol Ären 1987-1990

Denna uppsats behandlar daglig vÀderpÄverkan pÄ anmÀlda respektive avslutade sjukskrivningar i tolv svenska regioner under perioden 1987-1990. VÀderdata frÄn SMHI bestÄr av soltid, temperatur och nederbörd. Sjukskrivningsdata Àr kopplade till vÀderstationsdata. Undersökningarna Àr differentierade för tre dimensioner: pÄbörjade/avslutade sjukskrivningar, sommar-/vinterhalvÄr samt kvinnor/mÀn. Vi har funnit att sol har en signifikant dÀmpande effekt för anmÀlda sjukskrivningar under sommarhalvÄret.Kvinnor reagerar dessutom till skillnad mot mÀn pÄ vÀderomslag i soltid över vinterhalvÄren nÀr det gÀller att avsluta sjukskrivningar..

Mötet med döden

Forss, E & Westrin, M. Mo?tet med do?den. Hur sjuksko?terskor upplever na?r den yngre palliativa patienten tar upp samtalet om do?den ? en empirisk studie.

Temperaturer i kött- och charkkylar

Arbetet Àr en undersökning av butikers och konsumenters Äsikter angÄende en sÀnkning av temperaturen i kött- och charkkylar frÄn +8°C till +4°C. En temperatursÀnkning Àr föreslagen av Kött och Charkföretagen och Konsumentföreningen Stockholm som ett sÀtt att förbÀttra hÄllbarheten pÄ kött- och charkprodukter. Den lÀgre temperaturen skulle förutom lÀngre hÄllbarhet kunna innebÀra att mÀngden salt och tillsatser i produkterna gÄr att minska utan att minska livsmedelssÀkerheten. LÀgre temperatur i kyldiskar dÀr kött- och charkprodukter förvaras innebÀr att dessa produkters kvalitet behÄlls under en lÀngre tid Àn om de förvaras vid högre temperaturer. Den bÀttre kvaliteten Àr viktigt för mÄnga butiker eftersom det ger nöjda kunder och nöjda kunder Àr viktigt för de flesta butiker.Att förvara kött- och charkprodukter vid lÀgre temperatur och pÄ sÄ sÀtt förlÀnga hÄllbarheten skulle kunna bidra till att minska svinnet, nÄgot som Àr positivt ur ett miljömÀssigt, moraliskt sÄvÀl som ekonomiskt perspektiv.

Simulering av inomhusklimat i lÄgenergihus

VĂ€rmeförbrukningen för smĂ„hus minskar varje Ă„r genom att hus med allt tĂ€tare och bĂ€ttre klimatskal byggs. Vid en lĂ€gre vĂ€rmeförbrukning Ă€r frĂ„gan om de traditionella metoderna för vĂ€rme och ventilation Ă€r ett bra alternativ för att upprĂ€tthĂ„lla ett bra inomhusklimat eller kan nya effektivare metoder erhĂ„lla ett liknande inomhusklimat med mindre investeringskostnader.Detta examensarbete Ă€r en förstudie dĂ€r inomhus klimatet studerats genom datorbaserade flödessimuleringar. I studien har en modell för att pĂ„ ett enkelt sĂ€tt anvĂ€nda CFD simuleringar (datorstödda flödessimuleringar) för att studera inomhusklimatet genom att en modell har byggs upp i tre steg för att erhĂ„lla stabila resultat av ett lĂ„genergihus framtaget av Glommershus med avseende pĂ„ konvergens krav och turbulensmodell.Studier pĂ„ olika lösningar för distribution av vĂ€rme har undersökts genom att resultat frĂ„n modeller med radiatorer, golvvĂ€rme samt en luftvĂ€rmepump för tre olika fall pĂ„ utomhus temperatur. Resultatet betraktas med hĂ€nsyn till boverkets regler för nybyggnationer av smĂ„hus.I resultatet framkom att bygga upp modellen i tresteg Ă€r att föredra vid CFD-simuleringar för ett lĂ„genergihus genom att en rad tidsbesparande detaljer görs. Även att CFD som simulerings verktyg kan anvĂ€ndas för att utvĂ€rdera olika lösningar för vĂ€rme och ventilation pĂ„ ett smidigt sĂ€tt.Vid radiatorer och golvvĂ€rme visar resultatet pĂ„ att temperatur gradienterna horisontellt varierar mycket lite.

Öppen innovation och immaterialrĂ€tt ur ett anti-commons perspektiv

Syftet med arbetet var att undersöka hur olika reaktionsbetingelser skulle pÄverka syrgasdelignifieringen av en sur sulfitmassa. De betingelser som undersöktes var utbyte, slut-pH, viskositet och kappatal. Massan som anvÀndes kom frÄn Nordic Paper Seffle och alkalit som anvÀndes var magnesiumoxid. Syrgasdelignifiering av massan gjordes  i autoklaver i ett PEG bad dÀr tid, temperatur och alkalisatser varierades.Resultaten visar att alla utbyten lÄg mellan 90-97% och att Àven de mest aggressiva betingelserna bara gav en viskositets reduktion pÄ 260 enheter, motsvarande 19% av den totala viskositeten.Slut-pH för syrgasavluten hamnade mellan 6,5-9,4 beroende pÄ alkalimÀngd och temperatur under delignifieringen. Slut-pH minskade nÀr mÀngden alkali hölls konstant men temperaturen varierades mellan 110-140°C.Kappatalet för massan kunde effektivt reduceras frÄn ett startvÀrde pÄ 23,4 till ett slutvÀrde pÄ under 5 med en temperatur pÄ 140°C, alkalisats pÄ 10 kg/ODT och en tid pÄ tvÄ timmar utan större förluster av vare sig viskositet eller utbyte.En ovanligt resultat som upptÀcktes under arbetet var att delignifieringen tappade i effektivitet med ökad alkalimÀngd och detta samband gÀllde vid alla betingelser.En teori om detta kan vara att jonstyrkan i lösningen gör att fibrerna i massan drar ihop sig och att syrgasen fÄr svÄrare att reagera med ligninet..

Syrgasdelignifiering av magnesiumbaserad sulfitmassa med magnesiumbaserad alkali

Syftet med arbetet var att undersöka hur olika reaktionsbetingelser skulle pÄverka syrgasdelignifieringen av en sur sulfitmassa. De betingelser som undersöktes var utbyte, slut-pH, viskositet och kappatal. Massan som anvÀndes kom frÄn Nordic Paper Seffle och alkalit som anvÀndes var magnesiumoxid. Syrgasdelignifiering av massan gjordes  i autoklaver i ett PEG bad dÀr tid, temperatur och alkalisatser varierades.Resultaten visar att alla utbyten lÄg mellan 90-97% och att Àven de mest aggressiva betingelserna bara gav en viskositets reduktion pÄ 260 enheter, motsvarande 19% av den totala viskositeten.Slut-pH för syrgasavluten hamnade mellan 6,5-9,4 beroende pÄ alkalimÀngd och temperatur under delignifieringen. Slut-pH minskade nÀr mÀngden alkali hölls konstant men temperaturen varierades mellan 110-140°C.Kappatalet för massan kunde effektivt reduceras frÄn ett startvÀrde pÄ 23,4 till ett slutvÀrde pÄ under 5 med en temperatur pÄ 140°C, alkalisats pÄ 10 kg/ODT och en tid pÄ tvÄ timmar utan större förluster av vare sig viskositet eller utbyte.En ovanligt resultat som upptÀcktes under arbetet var att delignifieringen tappade i effektivitet med ökad alkalimÀngd och detta samband gÀllde vid alla betingelser.En teori om detta kan vara att jonstyrkan i lösningen gör att fibrerna i massan drar ihop sig och att syrgasen fÄr svÄrare att reagera med ligninet..

1 NĂ€sta sida ->